fitorfat.blogg.se

Vägen mot drömkroppen!

Vägen mot drömkroppen!

Kategori: Allmänt

Vet ni hur mycket jag vägde innan jag påbörjade min resa? Jag är 163,5 cm kort och anser själv att jag alltid passat ganska bra med att väga 63 pannor. I somras när jag ställde mig på vågen efter ett långt uppehåll visade den, håll i er nu - 86,1 kilo. Det är enormt mycket för min längd, och jag tror inte själv att jag förstod hur stor jag var.
 
                                                                    86,1kg <---------> ca. 76kg
 
På nåt sätt har jag alltid varit kurvig, även när jag har varit "smal". Jag har alltid haft breda höfter, stor stjärt, stora bröst men ändå en markerad midja. Ganska schysst fördelning egentligen, men när centimetrarna kröp på såg det nog inte lika nice ut längre. Droppen var sommaren 2013 när magen började ta alltmer plats på mig. Jag kan stå ut med en stor röv, så länge magen är hyfsat platt - men när även magen började hänga över byxorna, då kände jag att det fick vara nog och tog tag i saken.
 
Jag var nog en av de första att prova 5:2 metoden, och jag klarade det ganska bra. Att gå hungrig en hel dag är faktiskt något jag är van vid då jag ibland inte hinner äta under arbetstid. Under sommaren och till och med september lyckades jag gå ner 3 kilo, alltså till ca 83 kg. Det var inte mycket men det kändes som en okej start. 2 år tidigare hade jag nämligen börjat på en startvikt på 83 och lyckats gå ner till 77, men sedan stannade det av. När jag vägde 77 kg träffade jag mitt ex på krogen som hävde ur sig "gud vad smal du har blivit", vilket jag tog som en enorm komplimang. Förstår visserligen inte ekvationen av att se smal ut vid 77, men kanske är det på grund av min kroppsbyggnad som jag faktiskt kan se ut att väga mindre än vad jag egentligen gör, då kilona placerar ut sig på rätt ställen?!
 
Men där någonstans dog det ut. Och vet ni vad jag tror är den bidragande orsaken till varför jag gått upp så mycket i vikt? Det stavas A L K O H O L !!! Alkohol är rent skit för kroppen. Jag festade varje helg, drack oftast redbull/vodka och sockriga drinkar. Jag tränade ALDRIG och kunde konsumera alkohol upp till 3 tillfällen i veckan, inte minst sommartid. Alkohol är en dålig vana som bidrar till fler, dåliga vanor. Man äter mer skräpmat. Inte minst dagen efter då man vill ha något snabbt utan att laga skiten. Att dessutom dricka massa kalorier som motsvarar flera middagar utöver det man faktiskt äter på en dag, kan ju inte bli annat än fiasko.
 
Sommaren 2013 köpte jag mig ett riktigt löpband, inget skräp från rusta utan ett löpband som man faktiskt kan springa ordentligt på. I början använde jag det inte så flitigt men jag utnyttjade det i alla fall minst 1 gång i veckan. När hösten kom tröttnade jag på 5:2 och började med en annan form av periodisk fasta istället, nämligen 16:8. Det är också enligt detta jag äter än idag. Den metoden passar utomordentligt bra på mig. Jag har aldrig varit en frukostmänniska så hoppar jag helt enkelt bara över frukosten och påbörjar min första måltid vid lunch istället, sedan har jag ett 8 timmars ätfönster fram till 20.00 på kvällen. Jag brukar säga att på det viset missar jag allt det onödiga, de onyttiga mackorna på morgonen och de onödiga kvällsmackorna innan man går och lägger sig. Nu kan jag märka, att om jag fuskar med 16:8 några dagar på raken så smyger sig kilona på direkt. Till er som undrar hur 16:8 kan hjälpa till att hålla vikten, rekommenderar jag att ni läser på om det. För det är ett helt kapitel i sig, men jag rekommenderar det verkligen - då det inte ens är särskilt svårt. Och självklart gör det inget om man fuskar 1 dag i veckan. Låt oss säga att du ska gå ut en kväll och dricker efter klockan 20, eller äter finmiddag fram till 22. Det är den större delen av tiden som räknas, inte enstaka tillfällen.
 
Under hösten fick jag också väldigt mycket problem med ryggen. Förmodligen till följd av min vikt, vilket fick mig en gång för alla att inse att jag måste börja träna. Men då jag haft gymkort förr utan att utnyttja det alltför länge, beställde jag hem skivstång och vikter, så att jag kunde träna i hemmets lugna vrå istället. Det fungerade! Hösten/vintern 2013 började jag ta tag i mitt liv på allvar, när det gällde träning. Jag tränade inte som en galning, men kanske 3-4 dagar i veckan. Det kunde bestå av 1 promenad, 1 löppass och 2 styrkepass. Sen kunde det såklart passera en vecka eller två helt utan träning också. Träning hade blivit en liten del av livet, men jag gav fortfarande inte allt...
 
Armen i dagsläget, det börjar hända lite, men de är MYCKET kvar!

Ända fram till december låg jag på 80 kilo, men sedan passerade jag de hemska 80-strecket. Bara en sån grej, gjorde att jag kämpade på ännu mer med träningen och sedan kom också kosten in i bilden. Jag brukar säga "det är ju inte direkt så att man bli sugen på Mc Donalds efter ett svettigt träningspass". Att träna och äta onyttigt hör helt enkelt inte ihop. Om man tränar får man per automatik bättre kostvanor och för egen del så kom kosten in i bilden för mig ungefär i december 2013. Apropå Mc Donalds så måste jag faktiskt erkänna att jag varit en sucker för deras Mc Feast meny. Det känns pinsamt att skriva det idag, men så är det faktiskt. Ännu pinsammare är det att bekänna att jag nog åt ett sådant mål varje vecka. Oftast de dagar då jag jobbade sent, var dödshungrig och tog driven in på donken på vägen hem. Sedan december har jag ätit på donken 1 gång, det kan jag erkänna - men jag kan också säga att jag inte har ett dugg ångest över det, för det är skillnad på mitt liv då och mitt liv nu. Eller som de i träningsvärlden brukar säga, ät 80% av dina måltider rätt så har du råd att fuska 20!
 
2014 började mitt nya liv på allvar. Jag införde en hård start, och gav mig själv en månads godisförbud OCH alkoholförbud under januari. Jag var fast besluten om att jag skulle klara det, vilket jag såklart också gjorde! Jobbigast var nog alkoholförbudet vilket för mig innebar 4 helger utan utgång, vilket i sig är ett rekord. Jag anser än idag att det inte är roligt att gå ut nykter, och kommer själv inte att göra det. Ska jag gå ut på krogen, då ska jag dricka alkohol, annars kan jag lika gärna stanna hemma. Att se fulla, dryga människor när man själv är spiknykter får mig spyfärdig. Då är jag hellre än av de fulla och dryga, för dom har åtminstone roligt ;)
 
Jag måste faktiskt flika in vad det var som fick mig att bestämma mig för att trappa ner på alkoholen. Ett av mina största intressen är poker. Jag brukar ganska ofta åka till Stockholm och spela på Casinot där, och som ensam tjej sitter man bland en massa sköna killar. En av pokerhajarna är faktiskt jävligt snygg, och någon som jag alltid blir lite extra glad när jag lyckas hamna bredvid. Han är lugn, skön och perfekt vältränad. En kväll i november satt jag på casinot bredvid honom och sipprade på en drink och frågade varför han alltid är nykter. Ganska självklart för många, men han sa att alkoholen förstör så mycket av ens träning. Till slut hade vi en diskussion runt bordet allihopa om hur mycket alkohol förstör, även i form av skräpmat dagen efter osv. Då han (uppenbarligen) är något av en idol för mig, haha - så tog jag in hans ord till punkt och pricka. Ska man se ut som han, kan man helt enkelt inte ha mina vanor. Sagt och gjort, och där bestämde jag mig för att nu måste jag förutom att ta tag i träning och kost - även trappa ner på alkohol. Därav min nyktra månad i januari, för att avvänja mitt beteende. Jag kan faktiskt tala om att det inte bara blev 4 nyktra helger på rad utan hela 44 dagar utan alkohol. Och nu är målet att åtminstone vara nykter varannan helg, men helst 3 helger i månaden. Jag tänker fortfarande tillåta mig en utgång i månaden utan dåligt samvete, då det är en del av min livsstil - och kanske en hobby jag har. Varför träna och bli snygg, och sedan gömma sig i hemmet liksom? ;)
 
Ryggen idag, fettvecken börjar försvinna men musklerna ska fram!
 
Det här var "lite" (hahaha) om min bakgrund, och nu återstår kort att berätta hur mitt liv ser ut idag.
 
I morse vägde jag 74,7 kilo. Det är den 21/2-14 idag. Den 2 januari, alltså för drygt 1,5 månad sedan vägde jag 80,1. Dock var det efter allt nyårssvullande, men jag har gått ner cirka 4-5 kilo på denna korta tid. Det har liksom lossnat nu. Och jag bantar inte. Jo, okej - jag äter enligt periodisk fasta men det ser jag inte som en renodlad bantningsmetod. Mina matvanor är grymt mycket bättre. Jag äter mycket mer protein än tidigare och får alltid i mig en omgång proteinpulver varje dag. Jag undviker godsaker men tillåter mig att äta något sött 1 gång i veckan, på valfri dag. Min kost består av att äta lunch, oftast gårdagens middagsrester, ett mellanmål, oftast proteinpulver blandat med naturell yoghurt, middag och något mer efter träningen. Jag tränar 6-10 pass i veckan, oftast kvällstid. Just nu består träningen av 3 löppass, ca 3 styrkepass och 1-2 simpass i veckan. Utöver detta kan det bli någon långpromenad som jag också räknar som träning.
 
Jag äter hyfsat mycket mat, och det brukar landa på runt 1400-2000 kalorier per dag. Vissa dagar, särskilt då jag äter godis landar jag på 2000 +. Anledningen till att jag går ner i vikt, om än sakta men säkert, är för att jag ändrat om min livsstil totalt. Jag dricker mer sällan, tränar 5-7 dagar i veckan och tänker efter innan jag äter skräp. Det mesta skräp, tex strips till köttet äter jag främst på helgen, och försöker äta ganska bra i veckan.
 
Just nu ser jag det som att jag befinner mig halvvägs i min process mot drömkroppen. Jag har gått ner 11,4 kilo sedan 30/6-13 (alltså på 8 månader) och tror inte att jag är nöjd förrän jag hamnar på cirka 65. Målet var 63 från början men med tanke på att jag vill bli rätt så muskulös så tror jag inte att den vikten är rimlig för mig. Det kanske till och med handlar om 70 kilo, fast med mer muskler än fett, innan jag är där jag vill vara. Kilona spelar inte så stor roll, för när jag börjar se mer konturer på min kropp, och känner mig starkare då kommer jag att vara nöjd oavsett vikt.
 
Tanken med denna blogg är att kunna skriva av mig lite mer än jag kan göra på min hemliga instagram "2014beach". Att skriva är för mig ett sätt att motivera mig, liksom att posta många inlägg på instagram. Att låta andra följa min process är lite extra spännande, för jag hatar att misslyckas, och genom att visa andra vad man gör och åstadkommer kan man inte fuska =D
 
Denna blogg kommer säkerligen inte att uppdateras flitigt, men jag kommer absolut att fortsätta skriva om min process, om än inte dagligen. Slutligen vill jag tacka för att du orkat läsa dig igenom detta långa inlägg och önska dig en fortsatt underbar dag =)
 
 
P.S När jag gått ner ytterligare i vikt, byggt massa muskler och åker tillbaka till Stockholm för att lira poker med grabbarna på casinot - då lovar jag att tacka den snygging som gav mig en extra spark i röven och fick mig att trappa ner på alkoholen =D
 

KOMMENTARER:

  • Ssssar säger:
    2014-02-24 | 02:11:54

    Åh vilket bra inlägg! Man blir glad av att läsa det! Jag måste säga att du är grymt duktig som tagit tag i dina drömmar och mål! Fortsätt kämpa som du gör och sluka in alla komplimanger du får! Du är värd att höra hur duktig du är! Jag kanske inte är överviktig själv då jag tränat i hela mitt liv och har alltid levt relativt sunt men du är ändå en inspiration för mig nu! Din disciplin, din styrka, ditt mod och allt som hör till! Keep up the good work och fortsätt skriva på bloggen hur du går tillväga och dina fantastiska resultat! :D

    Svar: Tack så hjärligt <3
    mopedkillar.blogg.se

  • Chrissan säger:
    2014-03-30 | 09:19:50
    Bloggadress: http://chrissan74.blogspot.se

    Tack för inspirationen!

    Svar: Så lite så =)
    mopedkillar.blogg.se

Kommentera inlägget här: